Tänk om! – Därför behöver vi en kunskapsrevolution i Sverige NU!

Året är 2011 och jag sitter här tryggt och säkert i lilla Sverige och läser i tidningarna om hur vi skall förbättra våra skolor och säkerställa Svea rikes framtid. Jag funderar en stund på det hela och tänker vidare.

Världen krymper fortare än vi tror

Tänk om?

Tänk om det blir så att jag om sådär fyra eller fem år inte handlar min bil ifrån en svensk återförsäljare därför att det helt enkelt är så att någon med en enormt mycket större marknad än vår bestämmer sig för att sänka sina marginaler extremt mycket och fokusera på att sälja sina bilar över internet. Eftersom den där någon väljer att sälja och skeppa sina bilar över hela Europa, ja kanske hela världen, med iden att en större marknad ger ett betydligt mindre pris, och i sin tur skapar mer trafik till deras webbplats vilket i sin tur gör att när vi Googlar, eller vad vi nu gör i den där framtiden, billig bil då träffar vi deras butik.

Tänk om någon i ett mycket större land än Sverige bestämmer sig för att det är en god affär att ge bort datorer över hela världen så att de sedan kan sälja dataabbonemang och på så sätt finansiera den affären.

Tänk om ett betongföretag i Italien kommer på den galanta idén att bjuda på kostnaden för arkitektur och projektering över hela Europa eftersom att de tjänar pengar på att vi sedan skrivit på för att använda deras betong.

Tänk att ditt företag i Sverige behöver någon som skriver en text, som programmerar en mjukvara, som designar en möbel eller kanske ritar ett hus. Tänk att du behöver någon som leder ditt nästa projekt. Men att du inte längre letar i telefonkatalogen eller söker på Eniro. Tänk istället att du lägger ut projektet på en global tjänst där köpare kopplas ihop med säljare. Du får svaret tio gånger fortare och tjänsten utförd av någon, någonstans, tio gånger billigare till tio gånger bättre kvalitet.

Tänk om det blir så att Kina, Taiwan, Thailand, Vietnam och de andra lågproduktionsländerna har fått sådan fart på sin ekonomi att de hinner helt enkelt inte med att producera västerlandets produkter till lågt pris i sina fabriker. Då skulle ju våra varumärken och produkter snart gå upp i pris. Men vi konsumenter vill ju fortfarande ha billiga varor och tjänster. Då skulle ju vi börja köpa Kinesiska, Taiwanesiska, Thailändska och Vietnamesiska varumärken och produkter.

Och tänk alla produkter där själva produkten sakta men säkert blir digitaliserad? Ja, tänk när vi kan skriva ut en stol och ritningen för stolen inte kostar pengar för att det finns en industridesigner någonstans i världen som tyckte det var kul att få uppskattning så att han lade ut sin ritning på nätet. Ja, då behöver vi ju inte någon butik, vi kan ju skriva ut stolen hemma. Dessutom behövs inte stolen skickas från exempelvis Italien eller kanske Kina. Istället laddar vi hem ritningen, skriver ut stolen. Det behövs inga instruktionspapper, ingen agentur, det behövs ingen personal som säljer, tar betalt eller svarar på konstiga frågor när vi saknar en skruv. Allt det där finns ju på nätet. Vi behöver såklart fortfarande material. Men det är också det enda vi behöver. Och tänk – tänk när allt materialet skickas från det stället i världen där det är billigast att framställa materialet.

Men mat, mat behöver vi. Men tänk. Tänk när vi har börjat handla vår mat på nätet. Då behövs det ju inte en matbutik i varenda hörn. Vi sätter oss framför datorn, knappar lite och snart, kanske några timmar efter, då dyker det upp en kasse utanför dörren. Men tänk, då behövs det ju inte femtiotusen anställda inom livsmedelsindustrin. Det behövs några få. På samma sätt som i pappersindustrin där vi gått från tusentals fabriksarbetare till tusentals robotar så går vi från femtiotusen anställda och tusen butiker till kanske hundra anställda fördelade på tio butiker och och några tusen robotar. Men tänk när någon börjar erbjuda öppen källkod för styrprogrammen av robotarna. Då behöver vi ju inget företag som säljer programvaran. Vi laddar snabbt hem det på nätet.

Tänk att allt det här som jag snabbt flummat ur mig händer fortare än vi tror. Att det blir internet som är basen. Tänk att det finns 40 miljoner högskoleutbildade pakistanier med tillgång till dator som är beredda att konkurrera i digitala miljöer. Tänk att det finns Kinesiska företag som med den digitala revolutionen, transparensen och globaliseringen kan konkurrera på mer eller mindre lika villkor med hjälp av digitala media.

Tänk att vi i Sverige inte kommer acceptera att bli isolerade och få betala högre skatt, högre räntor, höga priser för livsmedel, höga priser för digitala tjänster som i andra länder mer eller mindre är gratis. Tänk att vi kommer i allt större utsträckning vända oss dit där det är billigt.

Tänk om vi väljer att betala allt vi konsumerar med PayPal eller Facebook credits genom våra mobiltelefoner. Tänk att det blir så smidigt så vi hellre sätter in lönen på vårt Facebook konto eller motsvarande och på så sätt flyttar affären från de svenska bankerna till utländska aktörer.

Tänk att arbetslösheten i Sverige går upp. Mer människor som inte förstår den digitala revolution vi befinner oss mitt upp i. Tänk att några få andra förstår den till fullo, men inte alls vill arbeta i Sverige eller åtminstone inte i något av våra större svenska företag eftersom dessa individer kan klara av sitt leverne genom att arbeta med digitala tjänster och produkter globalt och på så sätt stå utanför systemet.

Tänk om det händer. Tänk vad som händer. En del har redan hänt!

Tänk att allt det här händer. Det är möjligt och till och med troligt. En del av det jag skriver ovan har redan hänt. När du nu tänkt på det här en stund. Står det inte klart att det svenska skolsystemet inte behöver mer lärare. Att det svenska skolsystemet inte behöver fler nationella prov. Att vi inte behöver elever som blir bättre på att läsa, skriva och räkna matematik?

För mig är det tydligt att vi behöver en revolution. Vi behöver förstå att vi lever i en global värld där våra barn kommer konkurrera med indiska, pakistanska, kinesiska, afrikanska, italienska, ryska och barn med en mängd andra nationaliteter. Nationaliteten i sig är i sig egentligen helt oviktig i en värld där vi om fem till tio år kommunicerar på vilket språk som helst med hjälp av mjukvaror som översätter både tal och skrift. Vi behöver inte en bättre skola. Vi behöver ett samhälle som förstår att våra barns lärande börjar från första dagen i förskolan. Vi behöver ett samhälle som har en tydlig målsättning för vad Sverige skall spela för roll i den globala horisont som tornar upp sig i framtiden. Inte ett samhälle som räddar gamla strukturer och gamla industrier – det skapar inga förutsättningar, bara hinder!

Det måste få ta tid. Det har det alltid gjort – NOT!

Härom dagen hörde jag en politiker som sade att saker måste få ta tid för så har det alltid varit. Personligt skiter jag fullständigt i hur det alltid har varit. Vi befinner oss mitt i en revolution och då finns det inte tid. Jag vet inte hur jag ska förklara för mina barn om tjugo år när vi har massarbetslöshet i Sverige, tvingas betala skyhöga skatter, har enorma klyftor mellan rika och fattiga, ser hur vår befolkning massutvandrar för att kunna försörja sig och våldet som följd ökar att jag och min generation inte lyckades få något att hände därför att det skulle få ta tid.

Det här behöver göras nu – 7 konkreta förslag för hur vi kan påbörja resan mot ett framtidssäkrat Sverige

1. Uppgradera Sveriges företagare – Ett Svenskt eventformat.

Vi behöver snabbt utbilda alla svenska företagare i vad globalisering, transparens och digitalisering innebär för deras affär. Vi behöver skapa ett eventformat där alla Sveriges företagare bjuds in en gång i månaden under hela 2011 och 2012 till Globen i Stockholm, Kupolen i Borlänge (finns inte kvar uppmärksammade @deeped mig på), Nya Ullevi i Göteborg, Swedbank Stadion i Malmö, Umeå Arena och säkert många fler. Slussar vi igenom 50000 människor varje helg så har vi uppgraderat 1 miljon svenska företagare och ledare på ett år. (Vi struntar i December och Juli månad). Då har vi en god chans att många av de 900 000 svenska företagen blir varse den förändring vi står inför. Bara genom att skapa ett sunt företagsklimat skapar vi förutsättningar för ett samhälle där vi kan utbilda våra barn på rätt sätt.

2. Inför nya ämnen i Skolan omgående och låt dessa bli omfattande.

Vi behöver införa nya ämnen på föreskole, skol, högskole och universitetsnivå omgående som fokuserar på att utbilda våra unga människor i teknologi, digitalisering samt internationella affärer. Och ja, jag menar att dessa ämnen skall introduceras även på förskolenivå. Inte nog med att vi behöver nya ämnen, vi behöver se till att dessa ämnen blir lika viktiga som läsning, stavning och matematik. Ett besök i skolan, högskolan eller universitetet skvallrar om att det såklart finns visst lärande som pekar åt det här hållet. Men det är på tok för litet och lärarna är på tok för okvalificerade.

3. Rekrytera en nya typ av lärarkår

Vi behöver förändra bilden av vad en lärare i dessa ämnen är. På samma sätt som att jag under min uppväxt hade trä och syslöjd med lärare som faktiskt kunde sy och snickra så måste vi få in ämneslärare som kan teknologi, digitalisering och internationella affärer. De här lärarna måste in nu och ska inte behöva tas ifrån lärarlinjen. Förändra kraven, rekryteringen och därmed också lönesättningen så att vi snabbt får in rätt kompetens

4. Uppgradera Sveriges lärare

Precis som med företagarna behöver även lärarnas kunskap. En del i det är såklart lärarlyftet. Men i den komplexa framtid jag målar upp ovan behöver vi också förändra bilden hos lärarna av vad framtidssäkrat lärande innebär. Fredrik Svensson på rektorsakademin talar på Digidel om hur halveringstiden på kunskap är nere på 3 år. Då måste även lärarna förstå att den kunskap man hade förra året inte är aktuell i år. Förbjud lärarna att genomföra lektioner nästa år med samma lärarmaterial de hade förra. Kontinuerlig uppdatering hela tiden. Även här föreslår jag initialt ett Svenskt eventformat där lärarna i hela Sverige får besöka ett helgbaserat event fokuserat på uppgradering.

5. Skapa ett omvärldsbevakande råd som utvecklar läroplanen på kvartalsbasis.

När världen springer behöver även lärarkåren springa som sagt. Det här kan de inte göra helt på egen hand. Skapa därför ett omvärldsbevakande råd med fokusering på hur skolan måste förändras löpande varje dag, vecka, månad och år. Skapa stödsystem för hur den här kunskapen förmedlas ut till lärarkåren. Säkerställ återkoppling från både lärare och elever. Slutligen fortsätt förändra skolan löpande varje kvartal och år.

6. Tillgång till teknologi från 1 års ålder.

Teknologi i sig är inte lösningen. Men det är definitivt ett medel. Med rätt lärare, rätt ämnen och rätt skola i kombination med ny teknologi som uppdateras på årsbasis skapar vi rätt förutsättningar. Se till att våra barn och elever får senaste teknologi och slussa sedan ut den teknologin varje termin på företagsmarknaden i slutet av varje termin för att möjliggöra inköp av nya datorer, system och andra teknologiska behov.

7. En vision för Sverige – Idrottaren Sverige.

Jag vill veta vad är målet för Sverige. Jag talar inte om några flummiga visioner om ett öppet land, ett välkomnade land osv. Jag vill veta – var står Sverige om femton år. Vad ska vi mätas på. Vilka mål sätter vi upp för skolan. Vilka mål sätter vi upp för företagande. Hur skall andra länder se på oss. Vilken roll ska vi spela politiskt och vilken ska vi spela ur ett humant perspektiv. Hur många fattiga och hur många rika ska vi ha.

Om Sverige var en idrottare hade vi velat vinna OS, VM och precis alla andra tävlingar. som fanns. Vi hade haft tydliga målsättningar och följt ett väl planerat träningsprogram. Vi hade följt upp våra resultat varje dag, vecka, månad och år. Om trenden pekat åt fel håll hade vi ändrat träningsdos och övningar. Om trenden fortsatte peka åt fel håll hade vi skaffat fler tränare. Kanske till och med våra konkurrenters tränare. I slutändan hade vi alla mätts på hur vi bidrog till att vinna. För bara genom att vilja vinna kan vi stå oss i den globala konkurrens där alla – Pakistanier som Indier. Kineser som Vietnameser. Italienare som Spanjorer och alla andra världsmedborgare vill just det – vinna.

Nå. Vad tycker du Fredrik?

Fredrik Reinfeldt, vår Statsminister kommenterar utvecklingen på Regeringens webbplats. Fredrik! – Det där räcker inte på långa vägar. Det är dags för en kunskapsrevolution! Jag ser fram emot min första kommentar från dig här på bloggen. Vad tycker du?

Uppdaterat:

Oskar Leijon gjorde mig uppmärksammad på att Dagens Nyheter publicerat ett debattinlägg av Jan Björklund senare samma dygn som handlar just om vår framtida skola. Att döma av samlingen av bloggar som kommenterat på Knuff så satte det fart på bloggosfären. Kristina Alexanderson belyser vikten av att tänka nytt och inte fastna i samma hjulspår. Även Anna Kaya talar på vikten av att titta framåt och inte bakåt. “Att vara en bakåtsträvare är inte en lyckad framgångsfaktor”. Christermagister hänger på men verkar inte fullt lika rädd över bakåtsträvandet. Han framhåller särskilt vikten av mer resurser och fler pedagoger vilket jag absolut skriver under på. Fredrik Svensson, som jag också refererat till i texten ovan (och uppdaterat med länk, tack Per Torberger) betonar, lite lustigt, vikten av att ‘tänka om’ och framhåller likt jag hur världen förändras och hur skolan och utbildningen måste förändras också. Monica, Lina och Janis som ligger bakom bloggen Metabolism faller in i kören av missnöje och listar en del av reaktionerna på Twitter som jag tycker är läsvärda.

I kommentarerna både här nedan och på Facebook har man refererat till Fredrik Häréns bok kring en del av ämnet. Ta en stund och titta på SVT’s inspelningar av hans brandtal – ‘Fredrik Härén om kunskap. Här är episod 1 och episod 2. Själv tycker jag de bidrar till en otroligt viktig hörnsten. Men det är precis lika viktigt med digitaliseringen som möjliggör konkurrens från närliggande länder också. Asien är inte hela problemet.

Tack!
Det är tydligt att det här engagerar. I samband med att jag ändå uppdaterar måste jag passa på och tacka för den otroliga spridning som inte varit möjlig utan er som läser. Fortsätt gärna sprida om inte annat för att skapa debatt och diskussion kring ämnet. Det här är inget politikerna klarar av på kammaren. Här måste vi påverka på alla sätt vi kan.

ps. Fredrik Reinfeldt eller någon från regeringen eller riksdagen har såklart inte kommenterat. Det vore ju allt för konstigt, då skulle de ju tala med folket…. Besökt den här bloggposten har någon av dem dock gjort och därmed lyssnat alla fall lite. Det är bra.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

95 Comments

  • Kollade på ett Amerikanskt Nyhetsprogram, dom gick hem till en vanlig amerikansk familj och kollade vad i deras hus som var tillverkat i usa, den enda grejen var diskhon, säger lite om hur det moderna samhället funkar.

  • Det jag funderar på om det inte börjar bli hög tid att bjuda in några etnologer, psykologer och erfarna förändringsledare (dvs individer som har genomfört många förändringar, inte pratat om att andra ska förändra sig 🙂 som bollplank till dessa idéer.
    Då torde chansen öka att dessa vällovliga och spännande idéer inte bara far runt bland redan troende i cyberrymden utan också i förädlad form kan sätta saker i rörelse åt rätt håll IRL (och inte minst i själ och hjärta hos alla de som ska vara med och bidra till denna kunskapsevolution i högre tempo 🙂

  • Det jag funderar på om det inte börjar bli hög tid att bjuda in några etnologer, psykologer och erfarna förändringsledare (dvs individer som har genomfört många förändringar, inte pratat om att andra ska förändra sig 🙂 som bollplank i denna typ av tankeinitiativ?
    Då torde chansen öka att dessa vällovliga och spännande idéer inte bara far runt bland redan troende i cyberrymden utan också i förädlad form kan sätta saker i rörelse åt rätt håll IRL (och inte minst i själ och hjärta hos alla de som ska vara med och bidra till denna kunskapsevolution i högre tempo 🙂

  • Intressant samling idéer, du har såklart helt rätt i att något radikalt måste göras i Sverige. Fredrik Härén uttrycker liknande tankar i sin bok
    Skolan är en hopplöst svår att reformera av den enkla anledningen att vi alla är hjärntvättade av vår egen skolgång. Jag tycker inte att det räcker med dina förslag ovan, skolan måste också bli mycket bättre på att uppmuntra alla slags begåvningar och kreativitet.
    Sir Ken Robinson förklarade hur skolan hämmar barns naturliga kreativitet i Skavlan i fredags, se den på SVTPlay. Han hade en underbar story om musikläraren i Liverpool som tyckte att varken Paul McCartney eller George Harrison som gick i hans klass hade nån musikbegåvning…!
    Men han fick lite utrymme där, så lyssna hellre på Phorecasts lysande intervju: http://bit.ly/dGQnGO
    Alla lärarkårer i hela Sverige borde se hans TED Talk: http://www.ted.com/talks/lang/eng/ken_robinson_says_schools_kill_creativity.html

  • Johan, vad glad jag blir att läsa ditt inlägg. Nu gäller det bara att omvandla det till handling. Jag tror tyvärr inte att politiken är den vägen det skall gå, då hamnar det bara i “det måste passera den rätta vägen” och försvinner i papperskvarnarna. Jag tror din analys är rätt – många idag förstår inte vad som händer i utvecklingen, och framförallt inte konsekvenserna av globalisering, digitalisering och den ekonomiska utvecklingen i delar av världen som vi är vana att behöva hjälpa.
    Därför tror jag det vore bra med “upplysningsseminarier” där människor, vare sig de är företagare, lärare, offentliganställda eller yngre elever, kan få ta del av de exempel på vad som pågår.
    Undrar hur många föräldrar som hindrar sina barn att sitta vid datorn, mer än några timmar per dag. WoW tex är ju ett fantastiskt exempel på hur världen kan komma att fugnera i framtiden! http://ideas.economist.com/blog/game-theories

    Jag är med!

  • Hallå Henrik.

    Självklart behövs mycket mer. Jag tror däremot att det är viktigt att skilja på det som möjliggör förändring och det som sen blir till förändring. Ovanstående punkter kan bädda vägen för förändring. Sen är de alla de människor som är grymma på det du skriver som måste arbeta hårt. Men förhoppningsvis ett inlägg i debatten. (jag engagerar mig på flera sätt utöver det här och då trycker jag mer på det du och Ken talar om)

    Hans TED är fantastiskt! Rekommenderas å de varmaste även från mig

  • Så är det såklart. Personligen engagerar jag mig även i sådana processer och arbetar med precis det. Då är det med både de roller du talar om, men även andra människor. Jag tror dock det är viktigt att få till en förändring parallellt med människor som inte är indoktrinerade av tidigare diskussioner.

    Jag sällar mig INTE till vad du kallar troende. Jag känner mig mer som realist och orolig pappa till två små barn som har en osäker framtid på grund av en drös politiker i kombo med en hög akademiker som tycker deras titlar är tillräckliga för att tycka. Som tur är finns även i den högen några ljuspunkter som gör ett gott jobb. Men när politikern härom dagen uttalade sig så var det strax efter att en av våra mest erfarna på området gjort detsamma och därifrån kom det inte mycket av värde utom konstateranden att det behövdes göras något. Men fokus var på läsande. Inte förändring.

  • Så rätt! Skulle inte själv ha kunnat sammanfatta det så väl, så tack!, för det är precis det jag tänker när jag följer mina 4 barn i skolan och samtidigt själv jobbar i ett globalt företag där utveckling och förändring händer hela tiden, varje dag. Det är otroligt frustrerande med alla lärare som tydligt visar sin tveksamhet inför datorer och otroligt frustrerande med de lärare som inte ser olikheten i klassrummen som en tillgång. Det finns några som gör det, så i tillägg till det du skriver ovan – låt de lärare som har ett framtidstänk och är moderna få mycket större utrymme att driva sina visioner i skolan!

  • 🙂
    Man kan nog aldrig förespråka “revolution” om man inte har en stor dos av “tro” på att det finns något eller något annat som är bättre jämfört med det som finns för stunden (och att detta ska uppnås genom omstörtning 🙂

    Jag tror också att dina sju förslag skulle få en lite annan inriktning om du tog in fler erfarenheterna från de etnologer, psykologer och erfarna förändringsagenter du har jobbat med 🙂

    Att samla människor för att “upplysa dem” är ju t ex en gammal behavioristisk idé som sällan fungerar (förutom i religiösa sammanhang där målgruppen inte har allt för mycket utbildning och perspektiv 🙂

    Att “uppgradera” människor låter vidare som en slags IT-dröm där man bara behöver byta individers “hjärnvara” för att de ska fungera mer funktionellt med nya funktioner 🙂

    Att använda idrottsmetaforer (där målet alltid är väldigt tydligt, dvs att man ska ta sig själv eller någon sak mellan A och B så fort, krångligt eller ofta som möjligt) ger egentligen inte mycket till vägledning för förbättringsstrategier när man har med mer komplexa samband att göra (där målen ofta finns på flera nivåer och flera av dem är direkt motstridiga).

    Nu är jag lite satirisk och det kan kanske kännas att jag ifrågasätter att vi skulle behöva en rejäl omfokusering inom svensk utbildning. Men det vill jag inte alls.

    Jag vill lyfta fram att det är en “evolution i hög tempo” som vi behöver främja och då blir kunskap om människor, kulturer och praktiskt förbättringsarbete en nödvändig ingrediens i den totala mixen 🙂

    Jag har själv två söner och ser mycket i den svenska skolan som gör mig väldigt fundersam. Jag delar alltså din intention och föreslår att vi i praktiken sammanför tillräckligt många olika typer av förändringskompetenser för att detska gå att göra verklighet av en förbättring av den svenska skolan.

  • Tror du har helt fel på flera punkter. Inte minst för att du gör just det som många gör – refererar till:

    “Man kan nog aldrig”
    “Sällan fungerar”
    “Att använda”

    Men i kort – håller helt med. Därför gör jag just det i andra sammanhang. (just nu pågår ett sådan aktivitet bland annat på mitt eget initiativ) På min blog skriver jag vad jag tänker. Och ibland behöver man få ur sig tankarna på ett sätt som får både andra och en själv att reagera 🙂

    Jag tror inte på att man skall göra en sak. Man skall göra många. Alla initiativ – stora som små – bidrar. Och kan den här bloggposten göra något så har den fortfarande gjort mer än inget – även om det inte leder till en revolution på stört.

    Har du några andra konkreta förslag hur, när och var så är jag gärna med 🙂

  • Så rätt så med att det inte finns tid för om Sverige ska ha en chans måste vi börja med våra barn idag och gör vi det rätt så har de och Sverige en chans om 15-20 år. Allt annat är faktiskt sekundärt.

    Henrik Ahlen nämner att skolan är svår att reformerar för att vi är hjärntvättade av vår egen skolgång och jag håller med. De som bara har gått i skolan i Sverige har svårt att komma med nya och bättre ideer. Kanske vi ska göra som Island?/Norge? som skickar många utomlands för universitetstudier, fast vi kan börja redan i mellanstadiet. Elever får lära sig nya kulturer, nya språk och definitivt bättre matte än här.

  • Jag ställer mig en viktig fråga som som borde inflikas någonstans efter mitten i din text. Tänk när våra barn kommer att välja lärare som de fått från referenser eller på ett annat sätt som är tilltalande för eleverna själva. Lärare som sedan länge använder den digitala skolan på ett sätt för att attrahera sina elever, för att bjuda in elever i ständigt nya arenor för att söka kunskap.

    Elever som söker sin egen lärare för att de vill och inte blir tilldelad en för att de måste ha. Tänk vad det kommer finnas lärare därute om 5-10 år som står där med examen och arbete men utan elever.

    Jag tycker det skall ställas rätt mycket ansvar även på pedagogerna. De själva måste också söka sin kunskap om nya pedagogiska möjligheter. Det måste också kunna ställas krav på vad en lärare bör ha med sig i sin digitala kunskap utöver sina ämnen. De lärare som sätter sig med armarna i kors och enbart inväntar utbildningstillfällena på sin skola. Det kommer bli de som tillslut inte kommer ha elever i sina klassrum eller i sina digitala arenor.

  • 🙂
    Jo, jag förstår att vissa ord i mina invändningar kan verka bakåtsträvande.
    Men man kan ju också tolka dem som att jag vill dra nytta av kunskaper och erfarenheter inom kognition, sociala system och konkret förbättringsvägar OCH hitta nya vägar framåt 🙂
    Som du nu har sammanfattat vad som bör göras så får vi svårt att få med oss ett antal grupperingar i det svenska samhället som vi riskerar att missa som medspelare eller i värsta fall få som motspelare :
    Det saknas t ex ett miljöperspektiv och fokus på grön ingenjörskonst (MP)
    Det saknas också uttryck om solidaritet, rättvisa och jämlikhet (S & V)
    Det saknas resonemang om hur hela Sverige ska leva (C)
    Det saknas en vision om hur vi ska främja kärnfamiljen och det civila samhället (KD)
    Är man sedan rädd för människor från andra kulturer (eller känner sig utsatt för en konkurrens man inte klarar av pga låg utbildning) så tänker man nog att man vill isolera sig snarare än att öppna upp (knasigt, jag vet, men SD fick nästan 6% i senaste valet 🙂
    Vad FP verkar stå när det gäller nytänkande i skolfrågan behöver jag kanske inte lyfta fram 🙂
    M skulle säkert stötta detta utspel om det inte vore för att deras vision verkar vara skattesänkningar, stabila statsfinanser och “status quo” 🙂
    Sedan kan vi lägga till hur en stor del av lärarkåren skulle reagera på idén att de ska bytas ut och hur relativt få av de svenska företagarna som gör internationella affärer i dagsläget.

    Nu gjorde jag en liten politisk exposé och lyfte fram utgångsläget i både lärarkåren och bland de svenska företagarna för att beskriva terrängen, inte för att uttrycka min skepsis till att vi inte bör och kan hitta nya vägar framåt.

    Jag ska faktiskt ta dig på orden och fundera lite grann på denna utmanande och spännande frågeställning.
    Jag återkommer och vi kan kanske hjälpas åt att fundera på hur vi faktiskt startar en evolution i högre tempo 🙂
    Vänligen
    Thomas

  • Grymt inlägg, jag hoppas att det blir bra viral spridning på det.

    Jag håller med dig, framför allt om punkt 3 och 4. Lärarutbildningen är en bra idé, gör framtida lärare till goda pedagaoger. Men vi behöver verkligen förändra läraryrket från att vara något som folk som inte klarade av något annat jobb gör (vi kan lugnt erkänna att det delvis är så det är idag) till att vara ett yrke som är något att sträva efter. Läraryrkets rykte måste bli något som ligger i paritet med det fantastiska att faktiskt få påverka hur framtidens kids tänker och lever sina liv.

    Men ska vi höja statusen på yrket så kommer man behöva göra en rad riktigt jobbiga saker, som att på lärarutbildningen både höja intagningskraven (social kompetens, engagemang, vilja att utvecklas) och höja examinationsnivåerna – och det rejält.

    Men det kommer att behövas något mer, en känsla måste förändras. Exakt vad det är är svårt att säga… Men tänk själv, Ronnestam. Du skulle ju vara en grym lärare. Vad skulle egentligen krävas för att du själv skulle byta bana och börja arbeta som lärare?

  • Nej! Ju mer jag tänker på det så blir det ännu viktigare att vi har elever som är oändligt mycket bättre på att läsa, skriva och räkna. Varför?

    (1.) Under pkt 2.skriver du: “Vi behöver införa nya ämnen på föreskole, skol, högskole och universitetsnivå omgående som fokuserar på att utbilda våra unga människor i teknologi, digitalisering samt internationella affärer.” Grunden till detta ligger i de ämnen du menar inte vi inte behöver bli bättre i.

    (2.) De länder som vi i allt större utsträckning importerar varor (och snart tjänster från) har blivit duktiga för att de gått din föreslagna väg. De har lyckats genom att massor av medborgare studerat vid de allra bästa universiteten i världen, skaffat sig en hög akademisk examen och ett världsomspännande nätverk. När de kommer hem med sin kunskap och sitt nätverk har de tillgång till nästan oändliga mängder av billig arbetskraft.

  • (2.) Skall se ut så här:

    (2.) De länder som vi i allt större utsträckning importerar varor (och snart tjänster från) har blivit duktiga inte för att de gått din föreslagna väg. De har lyckats genom att massor av medborgare studerat vid de allra bästa universiteten i världen, skaffat sig en hög akademisk examen och ett världsomspännande nätverk. När de kommer hem med sin kunskap och sitt nätverk har de tillgång till nästan oändliga mängder av billig arbetskraft.

  • Grymt bra, artikel!

    MEN jag skulle vilja göra ett tillägg i din plan;
    kreativitet byggs inte in genom enbart teknikkunskap. Den måste kombineras med förmågan att ställa sig utanför sig själv och det tränar man genom kreativa ämnen som konst, musik, teater, dans, design. Det brukar oftast kallas för förmåga till fantasi. Jag ser det som en nyckel till empati (att kunna förstå hur andra upplever sina liv och vad de behöver) och innovation (att vända på problem och se allt från ett annat håll).

    Som interaktionsdesigner slåss jag ofta med AD:ar och programmerare som tycker att världen utanför dom själva är skrämmande. De vågar inte ens fråga en tänkt användare om hur de lever sina liv, utför sitt jobb eller vilka drömmar de har. De vill bara “skapa smarta lösningar” och utgår från sig själva och den lilla erfarenhet de har av livet. De har hög teknikkunskap och kan nog ses som kreativa, men de är livrädda!

    Den kreativa träningen måste leda till att vi blir orädda. Orädda för allt utanför oss själva och utanför den kontroll vi har (nationsgränsen…).

    Jag ser punkt 7 som den viktigaste punkten. Vart vill vi och hur når vi dit?!

    PS. Slöjd (på rätt sätt) är en outsinlig källa till innovation (måste slå ett slag för din nya slöjdrörelse bland unga i Sverige idag som tänker annorlunda än tidigare generationer… http://www.kravallslojd.se/)

  • Bra text, Johan! Tack för den. Fick mig att tänka att det egentligen inte handlar om kunskapsrevolutionen. Den har ju egentligen redan skett. Det som inte har hänt är en institutionsrevolution som svarar upp mot kunskapsrevolutionen.

    Min övertygelse är att skolan inte kan “lagas”. Men det är bara genom att försöka som det blir tydligt att det inte går. Skolan behöver ersättas.

    Därför behöver vi en parallell process som handlar om vad som kommer efter det vi kallar “skolan”. En process där vi skapar ett nytt system som svarar på Richard Gatarskis fråga: “Hur skapar vi världens bästa start i livet för våra barn?”

    Med dessa glasögon blir alla diskussioner om lärarnas kompetenser och roller mycket svårare. Jag är inte säker på att vi kommer ha det som heter “lärare” i framtiden.

    Till sist en fundering över den konkurrensretorik du använder. Jag behöver vara ärlig och säga att den gör mig lätt besvärad. Det är en klassisk retorik som även den behöver synas!!! Jag funderar på om den håller på att förlora sin relevans i vår nya värld.

    Jag menar att nyckeln är att använda en samverkansretorik istället. Av 2 skäl. Dels för att samverkan är en mer integrerad del av den kunskapsrevolution du förespråkar. Dels för att jag vill att mina barn skall utvecklas utifrån sin egen potential, vilja och kreativitet – inte för att de skall tävla med asiater.

    Jan

  • Läser och funderar. Det är asbra.

    Som förälder blir man vettskrämd men sen tänker jag på
    – Min dotter som igår satt och berättade för lillebror fördelarna med nya iPad2, hur hon i skidbacken bara måste fota/filma den fina vyn och skicka till sina kompisar

    – Hur lillebror längtar tillbaka efter semestern för att se vad som hänt i clubpenguinvärlden och alla kompisarna (från hela världen) där och hur han lär sig klockan med hjälp av interaktiva spel på nätet. Hur vi tillsammans använder google för att hitta svar på alla omöjliga frågor, youtube för att se “how-to”-filmer mm.

    Hör ofta föräldrar som vill förbjuda mobiler, spel, datortillgång, facebookkonton mm – ge barnen tillgång men rusta dem och var själv närvarande.

    Föräldrar bör ta mer ansvar, för sina egna barn, andras barn och allas barnbarn – skicka t ex denna artikel till rektorn på barnens skola – det har jag gjort.

  • Har du tid att fika någon gång?!! Dig skulle jag gärna bolla med! 😀
    Mitt mål är att vara del av den revolutionen som du nämner!

    Snygg hemsida du har också! 🙂

  • Hallå Astrid.

    Självklart inte. Jag tar mig lyxen att försöka få till en rörelse som skapar förutsättningar för pedagogik, lärande och andra färdigheter. Det du skriver om är en oerhört viktigt komponent. Men vi måste nog få till en kunskapsförflyttning för att överhuvudtaget skapa rätt klimat för förändring

  • Tror du förenklar en smula.

    Min uppfattning är att vi har vänt oss till dessa länderna, gett dem arbetstillfällen (om än dåligt betalda sådana) som har skapat förutsättningar för att de sakta men säkert blivit tekniskt mer kompetenta än oss. Sen är det såklart så att några av deras ledare och chefer utbildat sig och gått på universitet ute i världen. Hotet ligger inte i deras tillgång till billig arbetskraft. Den kommer även för dem bli dyrare. Hotet handlar om bristen på billig för oss samt att de kan konkurrera med oss ‘ head on ‘ tack vare digitalisering, transparens och globalisering.

    Det förändrar inte det faktum att vi omgående måste uppgradera våra barn, ungdomar och företagares kunskap.

  • Absolut. Mer saker går att göra. Men om jag skulle välja skulle jag inleda med mina punkter och det skulle skapa tryck på befintliga lärarkåren att förflytta sin kunskap och sitt fokus.

    (Jag själv har ex suttit i styrelsen vid GI/IHR vid Stockholms universitet samt utbildat både vid Berghs, Lunds Universitet och Hyperisland…men visst – man kan göra det oftare och mer 🙂

  • Självklart 🙂

    Jag tar mig lyxen att fokusera på hur vi akut kan få upp kunskapen som sedan skapar förutsättningar för att kunniga människor ska just skapa förutsättningar för miljöperspektiv, solidaritet osv, kärnfamiljen osv osv.

    Ta mig på orden – återkom. Jag engagerar mig gladeligen i fler projekt som kan göra något gott för Sverige.

  • Gärna. Bra tankar!. Bara politikerna slutar mörka att vi i dagsläget arbetskraftsutvandrar till Norge på grund av bristen på arbetstillfällen i Sverige 🙂

  • ang matkasse som står utanför dörren några timmar senare, Det kommer krävas en hel del budbilar/logistik av alla dessa matkassor som vi är för lata för att åka och handla själv. Där har vi arbetstillfällen.
    Matleveransen kommer göra att det blir färre transporter till och fran matbutikerna vilket är bra för “mijön” (jag är trött på miljöfrågan btw)

    tack för ett intressant inlägg

  • Detta brukar jag tjata om. Tyvärr så är skolan politiskt styrd och ej styrd av aktuell forskning. Från politiskt håll värnar man tradition och ekonomi. Man aktar sig noga för att diskutera vad vi ska ha skolan till. Lärarkåren är rädd, trygghetstörstande och tyvärr EJ intresserad av att lära sig nya saker. Denna kår passar politikerna perfekt! Skolans roll som utbildande instution förminskas iom det moderna informationsflödet. Detta leder till att barn med rätt förutsättningar lär sig mycket och andra barn lär sig lite. Ett klassamhälle i ettor och nollor. När det gäller lärare och skolor kommer vi dock ha kvar dessa i framtiden. Det verkar som om många här glömmer att ett av de största syftena med skolan faktiskt är barnpassning. Om nu ändå barnen måste passas, varför ska det vara så himla svårt att göra det bästa av passningen?

  • Om de bästa arbetstillfällen vi kan få är att vara budbilsförare så ligger vi nog illa till.

    Jag har en kompis vars företag designar industriprodukter, i Sverige, och bygger dem i Kina. För sex-sju år sedan så sade han: “När man reser mycket på Kina så inser man att svenska framtiden ligger i att vara turistmål. Så fram med knätoffs och köp en lada i Dalarna.”

    Jag tror nog att Sverige har bättre möjligheter än så, men ibland undrar man.

    PS. Bara för att man blir trött på miljöfrågan så försvinner nog inte problemet. 🙂

  • Är det någon som känner några lärare?

    Jag såg Salman Khans, Khan Academy, och hans idéer om en reformerad skola på en TED video häromdagen. http://www.ted.com/talks/salman_khan_let_s_use_video_to_reinvent_education.html

    Om jag var lärare så skulle jag bli riktigt intresserad av detta inlägg. Det passar helt in i mina tankar som resulterade från att ha studerat på universitetet nyligen. Skolorna, inklusive universiteten är helt fast i det gamla. Man är mycket motvilliga mot ändringar, för man har nog främst för mycket att göra för att “återuppfinna” skolan.

    Men, tänk om man gjorde det till ett svenskt projekt, där alla skolar hjälpte till lite grann, och var och man delade med sig av resultatet. Många bäckar små… skulle göra jobbet lätt. Riktigt lätt.

    Salman Khan har spelat in 2000 korta föreläsningar helt själv. Tänk om ALLA lärare i Sverige fick spela in 5-10 föreläsningar var. Tänk om eleverna fick ranka föreläsningarna. Tänk om man visade en separat ranking för vilka föreläsningar som täcker samma innehåll som eleverna lär sig mest ifrån (det skulle man lätt kunna göra med ett system som det som Khan Academy jobbar på). Tänk om eleverna fick spela in egna föreläsningar. Tänk om…

    Det handlar egentligen bara om att hugga i och börja någonstans. Det finns mycket att göra, men om man delar på jobbet så blir det lätt. Kolla in TED videon med Khan, det är det värt.

  • Tack själv Jan!

    Man kan såklart kalla det en instutionsrevolution. Själv tycker jag möjligen behovet av en kunskapsrevolution har har uppstått men inte genomförts.

    Håller helt med om ‘lagas’ och diskuterar också ofta dessa saker med Richard som jag tycker ställer rätt frågor och har mycket bra tankar om förändring av skola och utbildning. Samtidigt så tror jag det ena leder till det andra. Därför måste vi börja någonstans. Utifrån det perspektivet tror jag behovet av att ‘uppgradera’ Sveriges företag är en av de viktigaste parametrarna. Nu har vi hela generationer som är helt främmande inför vad vi talar om. De arbetar på en arbetsplats där detta också är främmande. Får vi till dessa 7 punkter jag föreslår så tror jag vi har lagt grunden för en förändring och rentav en ny skola eller vad det nu kommer att kallas.

    Angående konkurrens håller jag inte riktigt med dig. Jag vill såklart att mina barn ska vilja utvecklas som du skriver – men de är inte hjälpta av att vi som föräldrar och våra politiska företrädare inte vill ta konkurrens i vår mun. Som Richard säger (jag lägger inga ord i din mun nu Richard) så handlar det om “”Hur skapar vi världens bästa start i livet för våra barn?” – sen om vi kan omskriva det till “Hur skapar vi bästa möjliga start i livet för världens barn?” så fine – men då måste vi nog städa på hemmaplan först.

  • Jag är lärare i grunden och har jobbat både på mellan- och högstadiet. Det var 15 år sedan. Nu går ett av mina egna barn i skolan. Jag blir skrämd när jag ser att ytterst lite har hänt i skolan gällande digitalisering och nya sätt att arbeta. Och jag blir lockad att gå tillbaka som lärare bara för att försöka förändra attityder och minska avståndet mellan skolans värld och den värld vi andra lever i. Vilka underverk man skulle kunna göra bara genom att plocka i internet i undervisningen.

    Jag tror mycket på att visa på de goda exemplen. Det finns lärare som tänker nytt och som vågar – låt oss inspireras av dem. Titta till exempel på den prisbelönta läraren Anna Karlsson som på ett enkelt sätt visar hur man kan ta hjälp av digitala verktyg i undervisningen. Se bl.a. http://bit.ly/cImjth

    Se också hur Årstaskolan gör i deras Kunskapshubb där de lägger ut egenproducerat läromaterial i form av filmer, musik och annat: http://www.arstaskolan.se/kunskapshubben

  • Min erfarenhet är att ungarna kan och förstår det här redan. Men att vi vuxna (och skolan) många fall vingklipper dem, tvingar in dem i en förlegad struktur och in i en ‘gammal värld’. Jag är rädd för att lärarna, med den struktur vi har idag, ohjälpligt kommer att ligga efter. Jag har ingen lösning på detta problem. Men att vi kanske skulle lyssna mer på vad kidsen kan och gör. De ligger före oss.

  • Bra och tankeväckande text.
    Gällande skolan, visst finns det en del stofiler kvar men många lärare är engagerade, kunniga och öppna för nytänkande. Huvudproblemet med dagens skola, menar jag, är inte lärarkåren utan hur vi (samhället) prioriterar lärandet och läraryrket.

    Med stora klasser, obefintlig budget, låg lön och problem med ledarskap (Rektorerna har en så viktig, men utsatt roll), är utfallet givet. Här krävs det grundläggande omtag och det låter sig inte göras med några käcka snabbfixar.

    Den viktigaste faktorn i lärandet, är fortfarande en kunnig, engagerad lärare.

  • Hallå,

    Jag håller till viss del med. Därför engagerar jag mig i saker ihop med ungdomarna också. Hoppas kunna visa resultatet av det inom kort 🙂

    Det är dock viktigt att inte blanda ihop ungdomarnas användande av IT för personliga syften och användandet av IT för pedagogiska syftet. Där är jag inte säker på att ungdomarna själva sitter på all kompetens.

  • Hallå,

    Jag håller till viss del med. Därför engagerar jag mig i saker ihop med ungdomarna också. Hoppas kunna visa resultatet av det inom kort 🙂

    Det är dock viktigt att inte blanda ihop ungdomarnas användande av IT för personliga syften och användandet av IT för pedagogiska syftet. Där är jag inte säker på att ungdomarna själva sitter på all kompetens.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *