Tänk om! – Därför behöver vi en kunskapsrevolution i Sverige NU!

Året är 2011 och jag sitter här tryggt och säkert i lilla Sverige och läser i tidningarna om hur vi skall förbättra våra skolor och säkerställa Svea rikes framtid. Jag funderar en stund på det hela och tänker vidare.

Världen krymper fortare än vi tror

Tänk om?

Tänk om det blir så att jag om sådär fyra eller fem år inte handlar min bil ifrån en svensk återförsäljare därför att det helt enkelt är så att någon med en enormt mycket större marknad än vår bestämmer sig för att sänka sina marginaler extremt mycket och fokusera på att sälja sina bilar över internet. Eftersom den där någon väljer att sälja och skeppa sina bilar över hela Europa, ja kanske hela världen, med iden att en större marknad ger ett betydligt mindre pris, och i sin tur skapar mer trafik till deras webbplats vilket i sin tur gör att när vi Googlar, eller vad vi nu gör i den där framtiden, billig bil då träffar vi deras butik.
Tänk om någon i ett mycket större land än Sverige bestämmer sig för att det är en god affär att ge bort datorer över hela världen så att de sedan kan sälja dataabbonemang och på så sätt finansiera den affären.
Tänk om ett betongföretag i Italien kommer på den galanta idén att bjuda på kostnaden för arkitektur och projektering över hela Europa eftersom att de tjänar pengar på att vi sedan skrivit på för att använda deras betong.
Tänk att ditt företag i Sverige behöver någon som skriver en text, som programmerar en mjukvara, som designar en möbel eller kanske ritar ett hus. Tänk att du behöver någon som leder ditt nästa projekt. Men att du inte längre letar i telefonkatalogen eller söker på Eniro. Tänk istället att du lägger ut projektet på en global tjänst där köpare kopplas ihop med säljare. Du får svaret tio gånger fortare och tjänsten utförd av någon, någonstans, tio gånger billigare till tio gånger bättre kvalitet.
Tänk om det blir så att Kina, Taiwan, Thailand, Vietnam och de andra lågproduktionsländerna har fått sådan fart på sin ekonomi att de hinner helt enkelt inte med att producera västerlandets produkter till lågt pris i sina fabriker. Då skulle ju våra varumärken och produkter snart gå upp i pris. Men vi konsumenter vill ju fortfarande ha billiga varor och tjänster. Då skulle ju vi börja köpa Kinesiska, Taiwanesiska, Thailändska och Vietnamesiska varumärken och produkter.
Och tänk alla produkter där själva produkten sakta men säkert blir digitaliserad? Ja, tänk när vi kan skriva ut en stol och ritningen för stolen inte kostar pengar för att det finns en industridesigner någonstans i världen som tyckte det var kul att få uppskattning så att han lade ut sin ritning på nätet. Ja, då behöver vi ju inte någon butik, vi kan ju skriva ut stolen hemma. Dessutom behövs inte stolen skickas från exempelvis Italien eller kanske Kina. Istället laddar vi hem ritningen, skriver ut stolen. Det behövs inga instruktionspapper, ingen agentur, det behövs ingen personal som säljer, tar betalt eller svarar på konstiga frågor när vi saknar en skruv. Allt det där finns ju på nätet. Vi behöver såklart fortfarande material. Men det är också det enda vi behöver. Och tänk – tänk när allt materialet skickas från det stället i världen där det är billigast att framställa materialet.
Men mat, mat behöver vi. Men tänk. Tänk när vi har börjat handla vår mat på nätet. Då behövs det ju inte en matbutik i varenda hörn. Vi sätter oss framför datorn, knappar lite och snart, kanske några timmar efter, då dyker det upp en kasse utanför dörren. Men tänk, då behövs det ju inte femtiotusen anställda inom livsmedelsindustrin. Det behövs några få. På samma sätt som i pappersindustrin där vi gått från tusentals fabriksarbetare till tusentals robotar så går vi från femtiotusen anställda och tusen butiker till kanske hundra anställda fördelade på tio butiker och och några tusen robotar. Men tänk när någon börjar erbjuda öppen källkod för styrprogrammen av robotarna. Då behöver vi ju inget företag som säljer programvaran. Vi laddar snabbt hem det på nätet.
Tänk att allt det här som jag snabbt flummat ur mig händer fortare än vi tror. Att det blir internet som är basen. Tänk att det finns 40 miljoner högskoleutbildade pakistanier med tillgång till dator som är beredda att konkurrera i digitala miljöer. Tänk att det finns Kinesiska företag som med den digitala revolutionen, transparensen och globaliseringen kan konkurrera på mer eller mindre lika villkor med hjälp av digitala media.
Tänk att vi i Sverige inte kommer acceptera att bli isolerade och få betala högre skatt, högre räntor, höga priser för livsmedel, höga priser för digitala tjänster som i andra länder mer eller mindre är gratis. Tänk att vi kommer i allt större utsträckning vända oss dit där det är billigt.
Tänk om vi väljer att betala allt vi konsumerar med PayPal eller Facebook credits genom våra mobiltelefoner. Tänk att det blir så smidigt så vi hellre sätter in lönen på vårt Facebook konto eller motsvarande och på så sätt flyttar affären från de svenska bankerna till utländska aktörer.
Tänk att arbetslösheten i Sverige går upp. Mer människor som inte förstår den digitala revolution vi befinner oss mitt upp i. Tänk att några få andra förstår den till fullo, men inte alls vill arbeta i Sverige eller åtminstone inte i något av våra större svenska företag eftersom dessa individer kan klara av sitt leverne genom att arbeta med digitala tjänster och produkter globalt och på så sätt stå utanför systemet.

Tänk om det händer. Tänk vad som händer. En del har redan hänt!

Tänk att allt det här händer. Det är möjligt och till och med troligt. En del av det jag skriver ovan har redan hänt. När du nu tänkt på det här en stund. Står det inte klart att det svenska skolsystemet inte behöver mer lärare. Att det svenska skolsystemet inte behöver fler nationella prov. Att vi inte behöver elever som blir bättre på att läsa, skriva och räkna matematik?

För mig är det tydligt att vi behöver en revolution. Vi behöver förstå att vi lever i en global värld där våra barn kommer konkurrera med indiska, pakistanska, kinesiska, afrikanska, italienska, ryska och barn med en mängd andra nationaliteter. Nationaliteten i sig är i sig egentligen helt oviktig i en värld där vi om fem till tio år kommunicerar på vilket språk som helst med hjälp av mjukvaror som översätter både tal och skrift. Vi behöver inte en bättre skola. Vi behöver ett samhälle som förstår att våra barns lärande börjar från första dagen i förskolan. Vi behöver ett samhälle som har en tydlig målsättning för vad Sverige skall spela för roll i den globala horisont som tornar upp sig i framtiden. Inte ett samhälle som räddar gamla strukturer och gamla industrier – det skapar inga förutsättningar, bara hinder!
Det måste få ta tid. Det har det alltid gjort – NOT!
Härom dagen hörde jag en politiker som sade att saker måste få ta tid för så har det alltid varit. Personligt skiter jag fullständigt i hur det alltid har varit. Vi befinner oss mitt i en revolution och då finns det inte tid. Jag vet inte hur jag ska förklara för mina barn om tjugo år när vi har massarbetslöshet i Sverige, tvingas betala skyhöga skatter, har enorma klyftor mellan rika och fattiga, ser hur vår befolkning massutvandrar för att kunna försörja sig och våldet som följd ökar att jag och min generation inte lyckades få något att hände därför att det skulle få ta tid.

Det här behöver göras nu – 7 konkreta förslag för hur vi kan påbörja resan mot ett framtidssäkrat Sverige


1. Uppgradera Sveriges företagare – Ett Svenskt eventformat.
Vi behöver snabbt utbilda alla svenska företagare i vad globalisering, transparens och digitalisering innebär för deras affär. Vi behöver skapa ett eventformat där alla Sveriges företagare bjuds in en gång i månaden under hela 2011 och 2012 till Globen i Stockholm, Kupolen i Borlänge (finns inte kvar uppmärksammade @deeped mig på), Nya Ullevi i Göteborg, Swedbank Stadion i Malmö, Umeå Arena och säkert många fler. Slussar vi igenom 50000 människor varje helg så har vi uppgraderat 1 miljon svenska företagare och ledare på ett år. (Vi struntar i December och Juli månad). Då har vi en god chans att många av de 900 000 svenska företagen blir varse den förändring vi står inför. Bara genom att skapa ett sunt företagsklimat skapar vi förutsättningar för ett samhälle där vi kan utbilda våra barn på rätt sätt.
2. Inför nya ämnen i Skolan omgående och låt dessa bli omfattande.
Vi behöver införa nya ämnen på föreskole, skol, högskole och universitetsnivå omgående som fokuserar på att utbilda våra unga människor i teknologi, digitalisering samt internationella affärer. Och ja, jag menar att dessa ämnen skall introduceras även på förskolenivå. Inte nog med att vi behöver nya ämnen, vi behöver se till att dessa ämnen blir lika viktiga som läsning, stavning och matematik. Ett besök i skolan, högskolan eller universitetet skvallrar om att det såklart finns visst lärande som pekar åt det här hållet. Men det är på tok för litet och lärarna är på tok för okvalificerade.
3. Rekrytera en nya typ av lärarkår
Vi behöver förändra bilden av vad en lärare i dessa ämnen är. På samma sätt som att jag under min uppväxt hade trä och syslöjd med lärare som faktiskt kunde sy och snickra så måste vi få in ämneslärare som kan teknologi, digitalisering och internationella affärer. De här lärarna måste in nu och ska inte behöva tas ifrån lärarlinjen. Förändra kraven, rekryteringen och därmed också lönesättningen så att vi snabbt får in rätt kompetens
4. Uppgradera Sveriges lärare
Precis som med företagarna behöver även lärarnas kunskap. En del i det är såklart lärarlyftet. Men i den komplexa framtid jag målar upp ovan behöver vi också förändra bilden hos lärarna av vad framtidssäkrat lärande innebär. Fredrik Svensson på rektorsakademin talar på Digidel om hur halveringstiden på kunskap är nere på 3 år. Då måste även lärarna förstå att den kunskap man hade förra året inte är aktuell i år. Förbjud lärarna att genomföra lektioner nästa år med samma lärarmaterial de hade förra. Kontinuerlig uppdatering hela tiden. Även här föreslår jag initialt ett Svenskt eventformat där lärarna i hela Sverige får besöka ett helgbaserat event fokuserat på uppgradering.
5. Skapa ett omvärldsbevakande råd som utvecklar läroplanen på kvartalsbasis.
När världen springer behöver även lärarkåren springa som sagt. Det här kan de inte göra helt på egen hand. Skapa därför ett omvärldsbevakande råd med fokusering på hur skolan måste förändras löpande varje dag, vecka, månad och år. Skapa stödsystem för hur den här kunskapen förmedlas ut till lärarkåren. Säkerställ återkoppling från både lärare och elever. Slutligen fortsätt förändra skolan löpande varje kvartal och år.
6. Tillgång till teknologi från 1 års ålder.
Teknologi i sig är inte lösningen. Men det är definitivt ett medel. Med rätt lärare, rätt ämnen och rätt skola i kombination med ny teknologi som uppdateras på årsbasis skapar vi rätt förutsättningar. Se till att våra barn och elever får senaste teknologi och slussa sedan ut den teknologin varje termin på företagsmarknaden i slutet av varje termin för att möjliggöra inköp av nya datorer, system och andra teknologiska behov.
7. En vision för Sverige – Idrottaren Sverige.
Jag vill veta vad är målet för Sverige. Jag talar inte om några flummiga visioner om ett öppet land, ett välkomnade land osv. Jag vill veta – var står Sverige om femton år. Vad ska vi mätas på. Vilka mål sätter vi upp för skolan. Vilka mål sätter vi upp för företagande. Hur skall andra länder se på oss. Vilken roll ska vi spela politiskt och vilken ska vi spela ur ett humant perspektiv. Hur många fattiga och hur många rika ska vi ha.
Om Sverige var en idrottare hade vi velat vinna OS, VM och precis alla andra tävlingar. som fanns. Vi hade haft tydliga målsättningar och följt ett väl planerat träningsprogram. Vi hade följt upp våra resultat varje dag, vecka, månad och år. Om trenden pekat åt fel håll hade vi ändrat träningsdos och övningar. Om trenden fortsatte peka åt fel håll hade vi skaffat fler tränare. Kanske till och med våra konkurrenters tränare. I slutändan hade vi alla mätts på hur vi bidrog till att vinna. För bara genom att vilja vinna kan vi stå oss i den globala konkurrens där alla – Pakistanier som Indier. Kineser som Vietnameser. Italienare som Spanjorer och alla andra världsmedborgare vill just det – vinna.

Nå. Vad tycker du Fredrik?

Fredrik Reinfeldt, vår Statsminister kommenterar utvecklingen på Regeringens webbplats. Fredrik! – Det där räcker inte på långa vägar. Det är dags för en kunskapsrevolution! Jag ser fram emot min första kommentar från dig här på bloggen. Vad tycker du?

Uppdaterat:

Oskar Leijon gjorde mig uppmärksammad på att Dagens Nyheter publicerat ett debattinlägg av Jan Björklund senare samma dygn som handlar just om vår framtida skola. Att döma av samlingen av bloggar som kommenterat på Knuff så satte det fart på bloggosfären. Kristina Alexanderson belyser vikten av att tänka nytt och inte fastna i samma hjulspår. Även Anna Kaya talar på vikten av att titta framåt och inte bakåt. “Att vara en bakåtsträvare är inte en lyckad framgångsfaktor”. Christermagister hänger på men verkar inte fullt lika rädd över bakåtsträvandet. Han framhåller särskilt vikten av mer resurser och fler pedagoger vilket jag absolut skriver under på. Fredrik Svensson, som jag också refererat till i texten ovan (och uppdaterat med länk, tack Per Torberger) betonar, lite lustigt, vikten av att ‘tänka om’ och framhåller likt jag hur världen förändras och hur skolan och utbildningen måste förändras också. Monica, Lina och Janis som ligger bakom bloggen Metabolism faller in i kören av missnöje och listar en del av reaktionerna på Twitter som jag tycker är läsvärda.
I kommentarerna både här nedan och på Facebook har man refererat till Fredrik Häréns bok kring en del av ämnet. Ta en stund och titta på SVT’s inspelningar av hans brandtal – ‘Fredrik Härén om kunskap. Här är episod 1 och episod 2. Själv tycker jag de bidrar till en otroligt viktig hörnsten. Men det är precis lika viktigt med digitaliseringen som möjliggör konkurrens från närliggande länder också. Asien är inte hela problemet.
Tack!
Det är tydligt att det här engagerar. I samband med att jag ändå uppdaterar måste jag passa på och tacka för den otroliga spridning som inte varit möjlig utan er som läser. Fortsätt gärna sprida om inte annat för att skapa debatt och diskussion kring ämnet. Det här är inget politikerna klarar av på kammaren. Här måste vi påverka på alla sätt vi kan.
ps. Fredrik Reinfeldt eller någon från regeringen eller riksdagen har såklart inte kommenterat. Det vore ju allt för konstigt, då skulle de ju tala med folket…. Besökt den här bloggposten har någon av dem dock gjort och därmed lyssnat alla fall lite. Det är bra.

en_USEnglish
sv_SESvenska en_USEnglish