Fråga till Framtidskommissionen: Hur möter vi en jobblös framtid?

Häromdagen fick jag ett mail från Anton Johansson. Han frågade om jag ville vara med i en bloggstaffett för framtidskommissionen. Framtidsstafetten är ett försök att bredda framtidsdebatten genom att fånga upp röster, kunskap och perspektiv som behöver höras i det pågående samtalet om framtidens samhällsutmaningar i Sverige.

Självklart ville jag vara med. Samtidigt så är frågan som ställdes, “vilka viktiga samhällsutmaningar Sverige står inför på längre sikt, mot år 2020 och år 2050″, så omfattande och stor att man baxnar. Jag har ju både skrivit och talat om det här förr så ämnet är bekant, samtidigt får man lätt skrivkramp av så stora frågor.

Jag funderade länge på vad jag skulle skriva om nu när jag fick chansen att kanske få vår statsminister att lyssna. Det uppenbara skulle kanske varit att skicka mina rekommendationer om hur vi borde förändra skolan som leverar ännu en årskull anpassad för gårdagens ekonomi, eller kanske lägga ut mina tankar om hur vi måste sluta se på Sverige som en industri som konstant måste effektiviseras och optimeras,  tycka till om problemet att våra politiker distanserar sig mer och mer från oss vanliga människor för varje år som går eller kanske påpeka att media har en alltför stor makt över samhällsdebatten. Men jag kom till slut fram till ett annat perspektiv.

Här är Johan Ronnestams fråga till framtidskommissionen:

Vi går en framtid till mötes där omsättning och vinst rinner ur företagen i takt med att den globala konkurrensen ökar fortare än någonsin. Länder som Kina och Indien med enorma folkmängder skapar nya regler för världshandel. Afrika bubblar sakta bakom kulisserna. Men framförallt sker en extrem digitalisering av såväl produktion, marknadsföring och leverans av produkter och tjänster som på sikt leder till mindre jobb – oavsett hur många företag vi startar. Hur ska Sverige förbereda sig på den här framtiden?

Kostnaden för teknologi har traditionellt varit hög, vilket har lett till att vi fått betala höga priser för produkter och som följd av det har utbudet varit begränsat. Dessutom har det krävts stora mängder kapital för att marknadsföra och sälja dessa produkter. Det här kallar jag Marknad 1.0. Vi ser nu en början på en extrem digitalisering av såväl företagens produktionsprocesser som försäljningskanaler och plötsligt står vi mitt i skiftet mellan Marknad 1.0 och Marknad 2.0.

Marknad 1.0 – Pre 2020. Den nuvarande marknaden kännetecknas av höga teknologiska kostnader och höga priser och få antal produkter som följd.

Om 8 år kommer vi blicka tillbaka på ett antal år som sakta men säkert skapat förutsättningar för en ny global marknadsordning. Vi kommer se hur priset på teknologi har fallit vilket lett till mer konkurrens. Internet skapar transparens och i många fall också en extrem globalisering där vi köper produkter direkt från källan eller från någon av de få aktörer som lyckas etablera sig som nummer ett. Som följd faller priset och antalet produkter ökar lavinartat.

Tänk att svenska Posten med 44 060 (PostNord) anställda bantas ned till 2000 anställda med fortsatt leveranskapacitet, ja rentav bättre leveranskapacitet. Tänk att Telia går från 11 215 anställda till 1000 anställda och samtidigt levererar en bättre produkt än någonsin förr. Tänk att företag i Sverige enkelt upphandlar IT tjänster från Indien eller Bangladesh för en tiondel av kostnaden. I jakten på ett miljövänligare bränsle slutar vi använda bensin som fraktas med båt och lastbil till Sverige och istället tankar vi bilen via elkontakten innan vi går till jobbet. Merparten av våra produkter köper vi på nätet. Vi söker vård genom datorn och mobiltelefonen. Alla typer av företag kommer blicka tillbaka på en extrem effektivisering. Till och med hos de företagen som tjänar pengar på att effektivisera.

Vi genomgår idag teknisk revolution utan tidigare skådat motstycke. För varje dag kommer nya innovationer som förändrar den verklighet vi levde i igår. Utvecklingen av hård- och mjukvara har passerat den kritiska punkt som gör att kostnaderna för investeringar i ny teknologi, både maskiner och programvara, nu understiger kostnaderna för såväl att bedriva produktion i Sverige som att flytta produktionen till låglöneländer.

Kinesiska Foxconn, företaget som bland annat producerar Apples iPhones och iPads, har haft en personalstyrka på 1.2 miljoner människor och 10000 robotar för att klara av sina leveransmål. Under 2011 deklarerade man att man nu kommer investera i teknologi och utöka antalet robotar till 1 miljon redan 2014.

Amazon, världens största e-handelsföretag, idag med 65000 anställda gick i slutet på mars ut med nyheten att man köper en armé av robotar till sina lagerhus. På några års sikt kan vi förvänta oss att även Amazon, ett av världens framtidsekonomiexempel, minskar sin personalstyrkan till förmån för de där robotarna.

Med hjälp av öppen källkod ser vi idag hur en ensam programmerare med hjälp av exempelvis Github kan skapa mjukvara som löser problem som 100 programmerare arbetade med bara för tio år sedan.

Som Jeff Jarvis sa i en bloggpost för ett tag sedan, “We’re not going to have a jobless recovery. We’re going to have a jobless future.”

Följden av den extrema teknologifieringen är på sikt att vi kommer se hur olika spelregler som utgör vad vi kallar marknaden sätts ur spel. Den transparens som nätet skapar underminerar många av dagens befintliga affärsmodeller. Produktutveckling snabbas på, marknadsföring förändras, hur vi sätter priser på produkter styrs av nya regler, och globalisering ihop med digitalisering vänder upp och ner på gamla sanningar. Marknaden som vi känner den förändras helt enkelt till något nytt. Det går fort och de företag som inte anpassar och förändrar sig kommer inte kunna fortsätta driva sin affär.

Marknad 2.0 – Hur värdekedjorna förändras.

Svenska storföretag tvingas konkurrera med utländska eller svenska mikroföretag.

Ett tydligt exempel på hur marknaden förändras är antalet appar i Apples appstore som redan idag överstiger en miljard (rättning. @JimmyCallin påpekade att det här antalet var för högt. Mitt minne måste ha svikit mig, man ska alltid kolla källor, det rätta antalet är totalt 835,175 som sett dagens ljus i Apples appstore.) Här handlar det om små mjukvaror som kan produceras till låga kostnader. Men 8 år framåt i tiden kommer vi se början på hur även fysiska produkter kan produceras till lägre och lägre priser, inte minst till följd av 3D-skrivarteknologier. I extremfallen, kanske först om 10-20 år kommer vi själva skriva ut produkterna på våra egna 3D-skrivare. Vi betalar bara då för den digitala filen och för material. Kostnaden för exempelvis ett par glasögon faller dramatiskt och som följd blir det olönsamt att driva försäljning av glasögonbågar om du inte har tillgång till en stor marknad. Dessutom, någonstans i världen finns alltid en entreprenör eller kanske till och med en student redo att undergräva en prissättning som ur ett globalt perspektiv är felaktig och därmed undergräver vår lokala marknad ännu mer. Vi träder då in i Marknad 2.0

Marknad 2.0 – Post 2020. Nya förutsättningar för företag och privatpersoner.

Vi går alltså en framtid till mötes där företag behöver mindre och mindre människor för att utveckla, producera och leverera sina produkter. Dessutom betalar vi mindre än någonsin för dessa produkter eftersom konkurrensen är global, priset sätts då utifrån en global volym och skapar därmed mindre omsättning och mindre vinst för företagen.

Det finns enligt mig alltså tydliga tecken på att Sverige år 2020, och ännu mer 2050, har stora utmaningar att ta ställning till. Inget, absolut ingenting, som pekar på att vi har en mindre arbetslöshet 2020 eller ännu mer 2050 än vi har idag. Snarare har vi en enormt mycket större arbetslöshet i traditionell mening. En person med en traditionell syn på hur våra marknader utvecklas vill säkert hävda att den finansiella härdsmälta vi ser idag är högst temporär. Men då har man enligt mig inte förstått hur marknaden genomgår en förändring vi sällan skådat förr.

Så vad händer i Sverige nu och framåt?

I Sverige stiger arbetslösheten som ett resultat av ett teknologiskt skifte som inget av våra partier uppvisar tecken på att förstå, klyftorna ökar, exporten minskar, skolan leverar ännu en årskull anpassad för gårdagens ekonomi och framtidsföretagen flyr landet.

Det är inte långsiktigt hållbart att säga att människor måste arbeta längre för att vår ekonomi går ihop. Vad händer sen?  Vi behöver nya ideér, nya tankar och människor som är beredda att sluta prata om längre arbetsliv, för ärligt talat, när ni som idag är 65 år istället arbetat till att ni blivit 75 år och vårt land fortfarande behöver mer skatteintäkter, ska jag då arbeta tills att jag blir 85? Jag har en tro på att livet inte alls går ut på att arbeta så länge utan att vi istället borde sträva efter ett samhälle där fritid utgjorde en allt större del av vårt liv. Vi har ju faktiskt inte funnit någon lösning på döden – och så länge den frågan är olöst – då röstar alla fall jag för fritidsintressen och ett gott liv. Sen om det innebär att jobba hårt för just dig – då är jag den sista som motsätter mig att du får jobba hur länge du vill. Men själv strävar jag snarare efter 20 veckors semester och ett långt, härligt och gott liv fyllt med allt det där jag vill hinna med innan jag dör.

Så vad är den stora samhällsutmaningen?
Om Sverige ska stå starkt även i framtiden måste vi omgående förändra vår syn på skolan. Min gode vän Rickard Gatarski har flera gånger presenterat kontroversiella idéer kring skolan och jag ser ingen anledning att just idag lägga ut mina tankar mer än jag redan gjort. Vi måste också förändra vår syn på företagande, det har jag också belyst förr. På något sätt måste vi förändra synen på vad Sveriges framtida rikedomar kommer ifrån.

Exempelvis i USA tar man det här hotet på allra största allvar. Bland annat har man lanserat ett nytt initiativ, National Network for Manufacturing Innovation under 2012. Syftet med programmet är skapa innovation, säkerställa arbetstillfällen, skapa förutsättningar för export samt stå oberoende av omvärlden när det kommer till produktion inom både den kommersiella- och vapenindustrin. Man framhåller i presentationen av programmet hur rapporter visar på att USA idag riskerar att halka efter omvärlden inom tyngre industriell produktion och som följd av detta riskera att bli beroende av omvärlden.

Det är ingen tvekan om att vår basindustri kommer behövas även i framtiden, men kanske måste vi skapa oss en ny basindustri? Då tänker jag såklart på robotindustrin. Vi har ju fantastiska företag som ABB innanför våra gränser, men vore det inte häftigt om Sveriges kunskap kring teknologifiering blev en lika stor tillgång som skogen, gruvorna, kemin och stålet. Kunskap om teknologi skulle kunna bli Sveriges olja och då skapa förutsättningar för att ta hand om våra medborgare även i framtiden.

En jobblös framtid – våga ta frågan i din mun!
Jag inser att den här slutsatsen, alltså att vi inte kommer lösa jobbfrågan i traditionell mening, är politiskt självmord. Men ändå hoppas jag att den här bloggposten väcker debatt, om inte annat i stängda rum. För vi behöver en opolitisk diskussion ibland politiker och medborgare där det måste får vara okey att tala om reformer som anpassar vårt land till en framtid med färre jobb och mer teknologi. Flera av er som läser tycker säkert att vi inte ska låta oss styras av teknologi, men vad tjänar det till när vi lever i en globaliserad värld där någon annan då tar chansen och fyller ut det tomrum som vi skulle lämna efter oss.

Så, även om vi framtidsanpassar vår skola, även om vi utvecklar en ny basindustri och även om vi förstår marknaden såsom jag beskriver den ovan så kvarstår min fråga: Hur möter vi en jobblös framtid? I slutändan handlar min fråga inte om huruvida vi löser alla de andra frågorna kopplade till den extrema digitaliseringen. Istället handlar min fråga om det som jag tror är den absolut största samhällsutmaningen som uppstår som en följd av en jobblös framtid. Det vill säga vårt sätt att förhålla oss som land och folk till det faktum att vi kanske har 3-5 miljoner arbetslösa i det här landet inom 10-30 år. Kanske har vi ännu mer arbetslösa.

Vår identitet i Marknaden 2.0 – Vad är den?

I Marknaden 2.0 där jobben blir allt färre. Vad blir vår Identitet?

Om vi inte redan nu börjar diskutera vad ett jobb faktiskt är och betyder för människor och hur vi ser på människor och deras identitet där så många inte kommer ha ett jobb i traditionell mening, då befarar jag att vi kommer få ett samhälle med utanförskap, enorma klassklyftor, våld och som följd sämre förutsättningar för att ge dig och dina barn ett tryggt land att bo i. Vi måste alltså redan nu definiera om vad arbetslöshet handlar om. Istället måste vi fokusera på att skapa finansierad mening i livet för våra medborgare. Så vad är ett bidrag, vad är arbetslöshet, vad är en utbildning, vad är ett arbete och vad är din identitet år 2050?

Det här är min identitet. Jag heter Johan Ronnestam, är oftast glad och tycker mycket om att leva det här livet.

 

Detta är ett inlägg i Framtidsstafetten, initierad av Framtidskommissionen och projektledd av Twingly. Läs gärna mer och hitta övriga inlägg i bloggstafetten på http://www.framtidskommissionen.se/gastbloggare/

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Curiosity. My greatest asset. Born 1971 and Raised in the suburbs of style city Stockholm, creativity was always a part of growing up. With a background as a former snowboard professional (with among others Greger Hagelin from WE and Per Holknekt from Odd Molly as sponsors) and one of the few in the world who nailed a 1440° spin, I started my career on the buyer side. Marketing exclusive golf brands such as Mizuno, King Cobra and Goldwin gave me insight into the demands of advertisers and consumers but foremost the complexity behind how products actually make it into the stores. Always full of ideas, I felt I needed to move on to the creative side of the business. Internet, on the rise in Sweden drew me into the digital revolution already in 1994. In 1998 however I joined Framfab, one of the late 90’s fast-moving companies. As a concept developer and key account manager I parted in creating award winning projects for clients like Vattenfall , Bredbandsbolaget, Nike Europe and Volvo Cars. I also held a position within Framfab Innovation. The incubator of new ideas within Framfab. After Framfab had grown in just two years from 130 employees to 3400, I felt I needed to move to a smaller organization. Abel & Baker - in 2001 the worlds most awarded digital advertising company attracted me. At A&B I tool part in winning the global account for adidas, but I also worked with MTV, Nokia, Toyota, Årets Kock, ICA and the Red Cross. In 2002 I left Abel & Baker to found something of my own - Foreign. Foreign - an ideas creator with focus on the communication of tomorrow - based in Stockholm, Sweden. Foreign quickly grew to 27 employees and was awarded in the Cannes Lions, D&AD, New York Festivals, London International Advertising Awards, Epica, Clio, Cresta and other award shows every year since start up. Foreign launched both digital and integrated global campaigns for BMW Motorrad, MTV, H&M, IKEA, Omega, Beckers, Com Hem, Intersport, Kosta Boda, adidas International and many more. In September 2008 I took the decision to close Foreign down after almost 7 years. I’m now consulting within the same business on my own. Apart from Foreign I’ve also founded WhiskyGrotto.com and Co-Founded PremierGoals.com. Thru the years, leadership and success has been important, but enjoying life, loyalty and sincerity is what drives me further. I consider my part in motivating adidas to let fairly small Foreign handle adidas global digital World Cup campaigns my proudest moment in business. The birth of my two daughters Ebba & Linn is my proudest moment in life.

  • http://www.yepi250.com/ yepi250

    This is a great post; it was very informative. I look forward in reading more of your work. Also, I made sure to bookmark your website so I can come back later.

  • http://www.y8u.org/ Y8

    I agree with many of your interesting, unique views.

  • http://www.hopy1.com/ hopy

    Thanks for giving me the useful information. I think I need it. Thank you